Slut på friden?

Igår tog Rapp farväl av sin uppfödare, något säger oss att dessa två alltid kommer ha ett speciellt band!

Men trots detta vandrade Rapp in i sitt nya hem i går kväll som om han alltid bott här. Inte främmad för något, inte rädd för något, åt, busade och somnade till sist på sin ärvda hunddyna, Teos gamla plats slipper nu äntligen stå tom!

Som lovat sov Rapp genom hela natten men vaknade kanske något tidigare än vad man önskar dagen efter en lång bilfärd. Men det är bara att gilla läget, småbarnsföräldrar sover mindre än andra! Morgonrasterunda och frukost, sen försökte Martina övertala Rapp till lite sovmorgon, Rapp övertalade istället Martina till lekmorgon!  Efter lite bus somnade Rapp om, och när en Rapp sover så sover han! Vi åt frukost i lugn och ro, läste tidning och slappade behövligt.

Efter en lång förmiddagsvila blev det äntligen dags för en lite försenad födelsedagsfest för Tvebak. Men vilken fest det blev! Många presenter delades ut, alla i stora format och i ätbart format!

Efter presentutdelningen lastade vi bilen full med hundar och körde till jobb. Rapp levererades med lite lite smutsiga öron och order om att kontrollera detta. Ingen klåda dock. Inget avvikande på cytologin jag gjorde på jobb. Smutsen är nu urtorkad! Med andra ord gjorde vi Rapps första sociala besök på Djursjukhuset. Han hälsade snällt på kollegorna och la sig sedan till att sova på golvet, han var ju trött efter presentutdelningen! För den nyfikne stannade vågen på jobb på 5,3 kg.

På vägen hem blev det första skogspromenaden med grabbarna, mysigt tyckte Rapp, fast bröderna har för långa ben! Han ska försöka göra något åt det snarast…eller inom det närmsta i varje fall!

Väl hemma har Rapp sovit, ätit, sovit, ätit och nu först har han vaknat till lite igen. Detta betyder att han springer runt i huset och angriper Tvebak och Camp, en i taget får de en morrande BC i näsan. Båda bara ligger och tittar, undrar vad som hänt med kvällsfriden…är det så här det ska vara nu?!